Det började nog förra fredagskvällen, syrran mamsen och jag satt uppflugna med varsitt glas vin i näven i uterummet.Mamma drog upp tröjan och synade magen..."Usch vad trist det är när jeansen sitter så hårt..." suckar hon uppgivet och synar oss andra som genast tittar i taket."Nä, " inte jag kontrar syrran direkt, "jag ska på semster och tänker INTE binda upp mej på nån fånig ditet..." och som för att riktigt demonstrera mular hon in en näve chips i munnen."Du då Anneli" , fortsätter mamma lite uppfodrande, "känner inte du att du skulle kunna tänka dej att äta lite nyttigare?" Jag ser plätsligt nåt väldigt intressant ute på gräsmattan...."Njo, ja,jo, kanske det ja...." flummar jag samtidigt som jag faktiskt känner i hela kroppen hur jäkla skönt det hade varit att vara några kg lättare."JO, ABSOLUT " skyndar jag mej sen att fastslå innan jag ska hinna ångra mej,,,,"Jag vill också, jag hänger med , räkna med mej!!!"

Mamma ler glatt, glad att i alla fall en av döttrarna har lite förnuft kvar."Bra", fortsätter hon, "då börjar vi på måndag vårt nya liv..."   Sen stannar hon upp en sekund och funderar lite. "Men förresten hörrni, vilken diet ska vi köra da....LCHF eller?"  "Nääh " utropar både jag o syrran i kör...Ingen baguette, inga maffiga hamburgerbröd och det värsta av allt; Inga färska sommarpotatis!!!!! "Nix" avgör jag, "kommer inte på tal...den är så jävla uttjatad... jag vill prova nåt nytt...." Vi sitter tysta ett tag och funderar när mamsen plötsligt utbrister; "5;2 da, den ska visst va GRYMT bra...alltså jag har en väninna som liksom körde nån slags halvfasta bara 2 dagar i veckan och resten av dagarna fick man äta normalt...och hon gick ner 5 kg på 3 månader " fortsätter hon med triumf i blicken.Just det , det påminde mej genast om hur en av våra sjuksköterskor på jobbet gått ned 7 kg på bara några månader.

"Kanon," avgjorde jag, "5;2 it IS!!!!".

Hela lördagen samlar vi info om hur man ska göra och vad man får äta .Oj det var visst inte så mycket man fick käka nä under de här två fastedagarna....Hmmmm, typ 2 ägg till frukost och nån soppa på kvällen...."Men mamma, vad ska man äta däremellan da?" undrar jag. "INGENTING fattar du väl, det är ju det som är vitsen" säger mamma och tittar på mej som om jag är totalt ointelligent."MEN....du får dricka precis hur mycket vatten och grönt te som du vill, det var väl fint va....?" Hmmm ja just det ja, thanks for nothing tänker jag för mej själv men fan den som ger sej, här ska femtvåas.På lördagseftermiddagen åker vi in till Hajen för att handla.Jag kommer på mej själv med att stoppa ner fem gånger så mycket chips och godis som normalt i shoppingvagnen, det gäller ju att stoppa i sej nu för på måndag var det STOPP.Smågodis, chips och dipp, varför inte en prinsesstårta som är så himla gott, kladdkaka...MMMMMmmmm...här skulle minsann utnyttjas det sista dygnet i frihet, innan man skulle in i 5;2 fängelset forever...Mamma var inte sämre hon; M-kulor, chokladbollar, en och annan riktigt fet ost bland annat.Helnöjda lämnar vi Hajen med våra dyrgripar.Frosseriet börjar redan när vi kommer hem...Till slut mår jag riktigt illa på kvällen och tänker att fan va skönt det ska bli att börja på måndag, bara ett par timmar kvar innan mitt nya liv startar.På söndagsmorgonen tycker mamma att vi ska moffa lunch på Fridas vid havet.Bra idee tycker jag och syrran.Det blir smarriga räkmackor med massa majonnäs, lammfile med potatisbakelse och marängswiss till efterrätt.På hemvägen drar vi inom Kärra Camping för Ella vill ha mjukglass, efter halva glassen tröttnar hon och slänger över den till mej.Sure, why not, vem vet när man får käka mjukglass nästa gång.Här ska ju framlevas på 500 kcal dagen,,,inte så lätt att klämma in en mjukglass då...Jag trycker i mej glassen också och börjar känna den bekanta illamående känslan igen.

Måndagmorgon är plötsligt här och jobbet väntar.Det känns liksom lite ledsamt men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som stör mej.Kaffe och mjölk slår jag till med som frukost, 25 kcal om man hoppar suketten till.Hittar ett halvt hårdkokt ägg i kylen som jag försiktigt knaprar på, det ska ju räcka hela frukostrasten...kommer på att jag redan är uppe i 100 kcal och jag som knappt varit vaken 2 tim...hur ska detta gå....deppkänslan växer under dagen och jag dricker vattenglas på vattenglas som man ska och det enda som händer är att jag får kissa 10 gånger....mättnadskänsla -glöm det!!!! Magen kurrar och jag kan knappt koncentrera mej, snäser lite åt någon stackare som för tionde gången på 5 min frågar samma sak...Kollegorna går runt och snackar om vad de ska äta till kvällsmat "Grill,pizza, hemlagad fiskgratäng, nypotatis..." Jag gråter inombords, fan, jag själv ska tugga (idissla) på några torra salladsblad med nån jäkla vinegrettblandning över.När jag sluatat jobbet ringer mobilen.Det är mamma.Hon bor hos syrran de sista nätterna.Jag funderar på att inte svara.Orkar inte prata med någon känner jag.Det ringer igen, ok får väl svara då, kan ju ha hänt nåt. "Hej lilla gumman, hur går det för dej ?" kvittrar mamma."Joda, ganska bra", hör jag mej själv svara fast det är totalt osanning."Jaha," fortsätter mamsen, "Här går det också ganska bra, har ätit 2 ägg till frukost och lite gröt nu....så jag får väl egentligen inte äta nåt mer idag" avslutar hon och nu kan jag faktiskt ana en ton av besvikelse och missnöje i rösten.

"Ja ja, lycka till nu och ge dej inte" säger hon och lägger på luren.Släpar mej hem och kastar mej på soffan, helt orkeslös.Där ligger jag ett bra tag och har inte lust att göra någonting.Fan va livet suger.Då ringer det på dörren.Det är Susanne som kommit hem med Dylan.Susanne är mamma till Karl och en otroligt duktig kock.Hon håller en påse bakom ryggen."Här ska du få Anneli, en rykande nygjord fiskpudding gjord på rödspätta, smör och citron  " kvittrar hon och lämnar över kassen som doftar helt fantastiskt."Men du måste äta den nu ikväll när den är nygjord, imorgon är den inte hälften så god serru..." Jag stammar fram ett "Tack" men inombords sörjer jag på riktigt faktiskt.Jag ställer den lite tafatt på köksbänken och just när jag står där och funderar så ringer mobilen igen.Mamma ...igen.Jag tar sats; "Hallå". "Nämen Hej älskling....vad gör du ?" Innan jag hinner svara fortsätter hon: "Du, det var en liten sak jag kom och tänka på.....det här med dieten...den här 5:an, ja.... vet du, jag tror att om man liksom har den som grundtanke när man äter så är man inne på ett väldigt bra och nyttigt spår....man TÄNKER sej liksom för innan man vräker in massa onyttigheter, eller hur..... men jag tror faktiskt att bara man håller sej under 1000 kcal de här fastedagarna så är det OCKSÅ OK....jag menar det är faktiskt inget bra att SVÄLTA kroppen, då stoppar ju förbränningen dessutom.." . Jag kommer på mej själv med att le lite, första gången idag. "Jo, precis, det tror jag med faktiskt" säger jag ivrigt, "och vet du mamma, jag har dessutom hört att man SKA äta typ var tredje timme för att förbränningen alltid ska vara på TOPP...."

"Just precis, exakt så är det ju" säger mamma och skrattar lite, "va bra men då är vi överens ändå.... vi kör liksom en VARIANT på 5;2 där vi tänker väldigt noga på vad vi stoppar i munnen dessa dagarna...det blir väl bra...."

"Det blir superbra" avslutar jag med ett stort smajl och hugger genast in på fiskpuddingen.Life IS Good.